Gå till innehåll
Korg 0 varor

Det kan autopiloten göra för dig.

 

Förstå grunderna och vikten av kalibrering

 

Tryck på knappen och åk hemåt.
För många av oss är det grundläggande syftet med en autopilot att göra livet enklare när vi har haft vårt roliga på sjön. Men moderna piloter klarar mycket mer, särskilt när det blir tuffa förhållanden.

Med en enkel multifunktionsdisplay och en handfull knappar som utgör användargränssnittet ser dagens autopiloter inte ut att ha förändrats så mycket under årens lopp. Men under ytan är de mycket mer avancerade och kapabla till mycket mer än att bara styra en rak kurs på lugna vatten.

 

Kommunikationssystem har sett betydande framsteg med mer avancerade sätt att distribuera signaler mellan givare och processorer, vilket har bidragit till att förbättra prestanda.

”För många är en autopilot avsedd för att göra den tråkiga biten – styra rakt – vilket naturligtvis är en stor fördel. Men en av de mest användbara funktionerna är möjligheten att korrigera kursen så att båten inte hamnar ur kurs”, förklarar Tonnes Haavarsen, produktexpert på Simrad®.

 

”Med andra ord, tänk dig att du far fram över en bred flod där du måste korsa det flödande vattnet. Med funktionen Ingen drift kan du nå punkten du vill anlända till på andra sidan av floden utan att föras bort från rutten. Här skulle piloten styra en rak linje över grund och kompensera för eventuellt flöde som korsar rutten. Detta är särskilt viktigt om du måste undvika att föras bort mot grunda områden eller mot stenar eller förtöjningsplatser.”

Dagens autopiloter kan tillhandahålla den elektroniska motsvarigheten till ett extra par händer – från att hålla korrekt kurs i besvärliga sjöförhållanden till funktionen Ingen drift, tillsammans med automatiserade styrmönster som utför en rad exakta manövrer.

 

Men för att få ut mesta möjliga av dessa funktioner är det viktigt att se till att grunderna finns på plats och att förstå några av de viktigaste aspekterna kring hur autopiloter fungerar.

”Ur användarens synvinkel är de mest uppenbara förändringarna att displayerna har blivit mindre och skärmarna är i färg”, förklarar produktchef Eirik Hovland. ”Intressant nog var det ganska länge sedan de algoritmer som ofta används utvecklades och de har stått emot tidens prövningar under en del tuffa förhållanden. Men det är kompasser och givare som har förändrats mest. När vi till exempel tidigare skulle ha använt en magnetisk kompass, använder vi nu solid state-givare och i vissa fall en GPS-kompass.

”Med bättre displayer och mer integration är det enklare att visualisera din situation och din omgivning, vilket gör att du kan utnyttja några av autopilotens funktioner bättre”, säger Eirik. ”Vad gäller den interna mekanismen har även pumpar och strömförbrukning förbättrats. Det liknar det som har hänt med bilarna. Vi ser lite av det som händer under motorhuven och den grundläggande körprocessen är densamma, men det finns tydliga framsteg gällande hur de fungerar och presterar.

”I en bil är däremot alla instrument anslutna, kalibrerade och klara att användas. Förutom att synkronisera telefonen behöver du inte ställa in något. I en båt är det annorlunda.

 

”Även om många konstruktörer är mycket bra på att se till att systemen är korrekt kalibrerade och konfigurerade, är det inte en självklarhet för en ägare att så är fallet. Det är en viktig utgångspunkt att kärninstrumenten kalibreras på alla båtar, stora eller små, med segel eller motor.”

 

Slutsatsen är tydlig: modern elektronik kan ge stora fördelar, men fördelarna är svåra att utnyttja om piloten och kompassen inte är korrekt inställda från början. Därför får du ut mesta möjliga av autopiloten om du börjar med att förstå lite mer om hur systemet fungerar, vad det kräver av dig och viktigast av allt, hur du ställer in det korrekt.

Kalibrering är avgörande

 

”Dålig eller ingen kalibrering alls är ett vanligt problem”, säger Eirik. ”Vi ser många autopiloter som är dåligt justerade, men vi ser också många olika förväntningar från ägarna. Vissa är nöjda om piloten styr båten ungefär dit de vill åka, medan andra vill att noggrannheten inte ska variera mer än plus eller minus en halv grad.”

 

Förståeligt nog varierar den specifika noggrannhetsnivån som krävs beroende på vad du använder piloter för, men oavsett vilken ände av skalan du använder är principen densamma. Kalibrering av kompassen är den viktigaste utgångspunkten, oavsett vilken noggrannhetsnivå du är ute efter.

Kalibrera kompassen

 

”Det är viktigt att se till att kompassen inte är nära något stort metallföremål som motorn. Det är bättre att montera kompassen nära båtens mitt”, säger Eirik. ”Se till att det inte finns några metallföremål i närheten av själva kompassen. Vi har flugit ingenjörer långa vägar för att reda ut ett problem, bara för att upptäcka att det stod en verktygslåda bredvid kompassen!”

 

Kompasskalibrering är enkelt nu för tiden. I handboken framgår det hur du ställer in läget för autokalibrering, men det innebär i princip bara att båten girar genom att göra ett par cirklar i en konstant hastighet. Detta eliminerar alla magnetfältsavvikelser.

Behöver din autopilot justerar efter kalibrering?

 

Ta först reda på om piloten styr rakt. Du måste kontrollera detta i flera olika hastigheter, särskilt för planande båtar eftersom fart kan ändra deras egenskaper.

 

”Kontrollera styrsystemet om båten har svårt att hålla en konstant kurs”, säger Tonnes. ”Inga kalibreringsjusteringar kan korrigera spel i styrsystemet. I hydrauliska system kontrollerar du att det inte finns några luftbubblor i systemet. I mekaniska system kontrollerar du att det inte finns något slack i systemet.”

 

”Det är viktigt att kontrollera systemet för roderreaktion också. Se till att det inte finns något slack eller spel där heller, eftersom det påverkar informationen som skickas tillbaka till autopiloten.

”Det är också värt att observera hur lägesgivarsystemet har monterats. Det ska helst vara i rät vinkel mot roderarmen eftersom det ger bästa möjliga chans till linjär lägesgivare. Med andra ord mäts varje grad av roderarmens rörelse som en grad på lägesgivaren. Även om det inte är monterat i rät vinkel kan piloten fortfarande kompensera och kalibrera signalerna från lägesgivaren och matcha dem med vad roderarmen gör. Montering i rät vinkel minskar risken för fel eller förvirring.”

 

”När kompassen har kalibrerats kan du kalibrera rodergivaren och sedan autopilotparametrarna för att ta med skrovdynamiken i beräkningen”, säger Eirik. ”Denna kalibrering är mer detaljerad och krävde tidigare en viss erfarenhet för att göra korrekt, men i moderna instrument finns det en autokalibreringsfunktion för att uppnå det, vilket gör processen mycket enklare.”

eirik.png

Eirik Hovland

Produktchef

Han är baserad i Egersund i Norge och är en erfaren seglare och motorbåtsförare med expertkunskaper inom autopiloter för fritidsbruk och kommersiellt bruk. Hans arbete med autopiloter började som mjukvaruutvecklare innan han gick vidare och blev systemingenjör, där en stor del av hans arbete inbegrep validering av autopilotsystem.

tonnes.png

Tonnes Haavarsen

Produktexpert

Efter att ha börjat i verksamheten år 1978 har han omfattande kunskaper om autopilotsystem och han har sett en betydande utveckling inom detta område. Även han är baserad i Norge och hans arbete fokuserar främst på den tekniska sidan för ett brett sortiment av autopiloter för fritidsbruk och kommersiellt bruk.