VHF: så får du ut
mesta möjliga av radion

VHF: så får du
mesta möjliga
av radion

Ett av de viktigaste kommunikationsverktygen på ett fartyg är VHF-radion. Kevin Soole och Leigh Armstrong förklarar varför och ger tips om hur du får ut mesta möjliga av radion.

Våra mobiltelefoner tillhandahåller fler kommunikationsmetoder än vi någonsin kunnat föreställa oss. Från röstsamtal till video, text till spårning har det blivit mäkta populärt att hålla kontakten. Det har även spridit sig enormt i den marina världen, där mobil- och satellitkommunikation har sin roll i hur vi kommunicerar till havs.

I jämförelse verkar traditionell marin radiokommunikation inte ha förändrats mycket under tiden, och då kanske man frågar sig om radion ens är nödvändig fortfarande, särskilt ombord på fritidsbåtar, när mobiltelefoner är så praktiska och effektiva.

Men faktum är att radion fortfarande är en viktig kommunikationsenhet. VHF (Very High Frequency) är det vanligaste systemet och har utvecklats under den här perioden med en mängd nya funktioner som ger enklare, klarare och mer tillförlitlig kommunikation.

Säkerhet är också en mycket viktig funktion eftersom kanal 16 fortfarande är den globala VHF-nödkanalen och erbjuder ett omedelbart, beprövat och tillförlitligt sätt att både utfärda ett nödanrop och hantera nödsvaret när man är inom räckhåll för andra mottagare. För att uppskatta VHF-radiosystemens verkliga värde och förstå hur du får ut det bästa av dem är det bra att förstå några av VHF-systemets grundläggande funktioner.

En av de viktigaste faktorerna att beakta är räckvidd. VHF begränsas av siktlinjen. Med andra ord måste radiosignalen ha en tydlig och obehindrad väg mellan sändaren och mottagaren för att fungera. Om någon av enheterna är bakom en landmassa, t.ex. ett berg eller en kulle, eller under jordens krökning, kan sändningen blockeras eller försvagas.

Det innebär att det är relativt enkelt att uppskatta den potentiella maximala räckvidden för en VHF-signal baserat på de relativa positionerna för sändarens och mottagarens antenn. Enkelt sagt gäller att ju högre upp antennerna är, desto längre kan de se och därmed desto större kommunikationsräckvidd.

VHF-radions räckvidd avgörs av summan av de två antennhöjderna och jordens krökning. Ju högre antennen är monterad på fartyget (”B” och ”C”), desto längre VHF-räckvidd.

Simplex, Duplex och DSC

Nästa grundläggande aspekt är på vilket sätt kommunikation sker i det marina VHF-bandet. Det finns tre huvudmetoder – simplex och duplex (som skickar och tar emot standardröstkommunikation) och DSC (Digital Selective Calling, som skickar och tar emot digital kommunikation).

Simplex

Simplex sänder och tar emot på samma frekvens och används i allmänhet för att skicka anrop mellan fartyg. Beroende på atmosfäriska förhållanden är räckvidden ungefär 20 nautiska mil.

Den internationella säkerhetskanalen 16 är simplex så att alla fartyg kan höra och prata med andra fartyg inom räckhåll.

Simplex använder samma VHF-frekvens för att sända och ta emot.

Exempel – CH16:

TX = 155,000 MHz

RX = 155,000 MHz

Duplex

Sänder och tar emot på olika frekvenser och använder en landbaserad repeaterstation för att förmedla överföringar däremellan. Eftersom det här fortfarande är en VHF-frekvens gäller begränsningarna för siktlinjen, men eftersom signalerna går via en repeaterstation kan den möjliga räckvidden vara större, vilket potentiellt kan fördubbla den totala maximala räckvidden upp till cirka 40 nautiska mil.

Duplex använder olika VHF-frekvenser för att sända och ta emot.

Exempel – CH20:

TX = 157,000 MHz

RX = 161,600 MHz

DSC använder VHF simplex och har därför samma räckviddsbegränsningar, men med den extra fördelen att digitala meddelanden skickas. Man kan se det ungefär som ett textmeddelande på telefonen, men DSC har några ytterligare och betydande fördelar.

De här olika sändningsmetoderna kan ibland vara förvirrande, men som Kevin Soole förklarar är många av de vanliga problemen enkla att åtgärda. ”Något som vi ofta får höra är att någon omedvetet har ställt in sin radio på en duplexkanal, och även om de kan se en båt bara en nautisk mil bort kan de inte höra dem trots att den andra båten också är på samma kanal. Det beror vanligtvis på att det inte finns någon repeater inom räckvidden för att förmedla meddelandet på den andra frekvensen.

”Problemet är att de inte inser att de skulle vara på en simplexkanal istället för på en duplexkanal. Om de var det skulle frekvensen de sänder och tar emot på vara densamma för båda båtarna.”

Det är enkelt att undvika problemet och förstå vilka kanaler som är simplex och vilka som är duplex, enligt Leigh. ”Alla kanalvaltabeller är installerade i våra radioenheter, så när du går igenom kanalerna visas en liten duplexikon på skärmen vid en duplexkanal.”

Nationella kanaler

Kanalvalet är också viktigt. Även om frekvensen som är kopplad till ett visst kanalnummer är densamma i hela världen kan utbudet av kanaler som är tillgängliga för användning variera beroende på land, förklarar Kevin.

”Det som är lagligt i ett land kanske inte är det i ett annat land. Till exempel har i stort sett alla europeiska länder sina egna kanaler som skiljer sig något från dem som används i säg USA eller Kanada.

”En radio måste alltså ha kanalerna för det land där den används. I vissa länder kan det vara olagligt att använda en viss kanal eftersom den har reserverats för t.ex. kustbevakningen eller kommersiella aktiviteter.

”Och även om det är lätt att komma ihåg det om du har köpt en ny radio utomlands att använda hemma är det kanske inte så uppenbart om radion t.ex. var installerad på en båt som importerats från ett annat land. Det är faktiskt inte ovanligt att det bara finns en handfull kanaler som är godkända enligt lag för användning i ditt land. Så det kan bli ett juridiskt problem.

”För att du lättare ska veta att du håller dig till lagen har alla våra aktuella radioenheter en installationsguide som går igenom alla viktiga saker som behöver konfigureras på radion. Och en av de allra första punkterna är var i världen du befinner dig. Dessutom finns det kanaltabeller i radions användarhandbok som hjälper dig att välja rätt kanal, till exempel en simplex- eller duplexkanal. Notera också kanalnamnet – det ger dig en uppfattning om vad kanalen oftast används till.”

Antennproblem

Bra VHF-prestanda är också beroende av antenninstallationen, eftersom den kan påverka radions kvalitet, som Leigh förklarar. ”Att ha en radio med en dåligt installerad antenn är som att ha en dyr bil med punkterade däck. Bilen kanske är snabb, men om däcken är platta fungerar den inte så bra.

Antennen är troligen den viktigaste delen av installationen. Om anslutningen till antennen är dålig eller om kabeln från radion till antennen är av dålig kvalitet påverkas prestandan.

Det är lätt att underskatta effekten av strömavbrott med en billig koaxialkabel till antennen. ”Folk säger ofta att de kan sända men att de inte hörs, och antar att det är ett problem med simplex eller duplex. Men ofta är felet att de har en dålig antenninstallation. En högkvalitativ koaxialkabel kan göra stor skillnad.”

Antennens placering är också viktig, som Kevin förklarar. ”Ju högre antennen sitter, desto bättre, eftersom det påverkar räckvidden för sändning och mottagning. Men det är också viktigt att tänka på vilka andra föremål som kan skymma antennerna. Vi hade ett fall där en antenn var monterad på ena sidan av båten med en skorsten i mitten. Den landbaserade basstationen som de ville kommunicera med kunde höra dem när de åkte uppför kanalen, men inte ner för kanalen eftersom antennen var på andra sidan skorstenen.” Anslutningar kan också orsaka problem om de inte underhålls på rätt sätt.

”Det är också viktigt att kontrollera antennanslutningarna”, säger Leigh. ”Särskilt antennkabelkontakten på radion och kabelkontakten på antennen. Beroende på var antennen är monterad kan kabelanslutningen utsättas för en hel del vatten, som ibland kan komma in i anslutningen. Då är det lätt att korrosion får grepp och orsakar problem. Och även om den ser bra ut på utsidan kanske den inte är det på insidan, så regelbundna kontroller skadar inte.

Laurie Bates

BE MSc CENG MIET

Lauries engagemang i elektronik har funnits där genom hela karriären. Efter att ha studerat elektronik och elektroteknik på Auckland University tillbringade han 20 år i nyzeeländska flottan och tog en examen i Explosive and Ordnance Engineering vid Cranfield University (Storbritannien). Med en mängd specialistkunskaper inom radar och efter att ha arbetat inom försvarsindustrin började han hos Navico där han nu är produktchef på Simrad.

Craig McMillan

PRODUKTEXPERT

Efter en karriär inom flygelektronik i Nya Zeelands flygvapen var Craig distributör av Simrad- och B&G-produkter i 20 år innan han började på Navico som produktexpert, en roll som han har haft under de senaste sex åren.